Lär dig rapanui

Lär dig att tala lite rapanui och imponera på öborna! Att visa kulturellt intresse genom att tala det lokala språket kan öppna många dörrar på ön.

Rapanuis alfabet

Rapanuis alfabet består av 20 bokstäver, varav 10 är vokaler och 10 är konsonanter.

Långa vokaler

Alla vokaler har en lång variant. De långa vokalerna markeras med ett streck över bokstaven, till exempel ”ē” och ”ū”.

Ŋ

Konsonanten ”Ŋ” (uttalas ”enge”) låter som ”ng” på svenska (t.ex. ”kung”). Eftersom bokstaven ”g” inte finns i språket rapanui används ŋ i stället för ”ng”.

Glottal klusil (')

Den raka apostrofen (som på rapanui uttalas 'e'e) är en så kallad glottal klusil och låter som avbrottet i det engelska uttrycket uh-oh!. 'E'e är en konsonant i rapanuis alfabet.

Lektion 1

	Rapanui	Svenska
	¡'Iorana!	Hej! / Hej då!
	Au	Mig / jag
	Koe	Du (singular)
	¿Pē hē (a) koe? a utelämnas oftast i tal, men bör finnas med i skrift.	Hur mår du?
	Riva-riva	(Jag mår) bra
	¿Ki hē (a) koe? a utelämnas oftast i tal, men bör finnas med i skrift.	Vart ska du?
	He oho au	Jag ska iväg
	He oho au ki tō'oku hare	Jag ska hem (ordagrant: till mitt hus)
	He oho au he hī	Jag ska ut och fiska
	¿I hē (a) koe? a utelämnas oftast i tal, men bör finnas med i skrift.	Var är du?
	¿I hē te hare toa?	Var ligger affären?
	¿Ehia tara?	Hur mycket kostar det? (ordagrant: hur mycket pengar?)
	¡Māuru-uru!	Tack!

Lektion 2

	Rapanui	Svenska
	Ko aŋi-aŋi 'ana au	Jag förstår
	Kai aŋi-aŋi 'ana au	Jag förstår inte
	¡Ka oho mai!	Kom hit!
	¡Ka oho ka hī!	Gå och fiska!
	¡Ka va'ai mai i te ika!	Ge mig fisken!
	¡Ka oho riva-riva!	Lycka till! (ordagrant: gå väl)
	Ko haŋa 'ana au	Jag vill
	Ko haŋa 'ana au mo oho ki te hare komo	Jag vill gå på toaletten
	¿Ko 'ite 'ana koe i he te hare komo?	Vet du var toaletten är?
	'Ina, kai 'ite 'ana au	Nej, jag vet inte
	'Ē-ē, ko 'ite 'ana au	Ja, jag vet
	Ko haŋa 'ana au mo kai	Jag vill äta
	Kai haŋa 'ana au mo kai	Jag vill inte äta
	Samtal till lektion 2

Pronomen på rapanui

Singular
		Au	Jag
		Koe	Du
		Ia	Han / hon
Plural
		Tāua	Vi (jag och du)
		Māua	Vi (jag och han/hon)
		Mātou	Vi (jag och de – inte du)
		Tātou	Vi (alla vi)
		Kōrua	Ni
		Rāua	De

Tempus på rapanui

• * Om någon ringer och frågar var du är och du är ute och fiskar, svarar du Ko oho a au ki te ika hī. Om du berättar om hur du en dag gick ut och fiskade säger du i stället I oho ai au ki te ika hī.
• ** E -VERB- rō 'ana används när man talar om något som man alltid gör och kommer att fortsätta göra, till exempel en hobby man har eller ett språk man talar. E vānaŋa rō 'ana au i te 'arero paratane betyder att du kan tala engelska, och inte nödvändigtvis att du talar det just i detta ögonblick.

Den grammatiska partikeln 'ana kan också förkortas till 'ā.